lifeboats

Ikväll har jag hunnit tänka hur mycket som helst, jag har funderat på allting mellan himmel och jord men det tankarna gick mest åt till var just precis kärlek. Jag började dejta David och kände att allting var jätte bra men jag kan inte leva i en lögn längre. Jag är nog gammal för att inte svamla omkring i detta ämne så nu mår jag självklart jätte dåligt för att jag berättade för David ikväll att det inte riktigt är någon idé att fortsätta i detta nuet och jag sa även åt honom att jag gillar han jätte mycket och det gör jag men det trodde ju inte han på nu vilket jag förstår och jag berättade verkligen inte det för att vara elak på något vis utan mer för att jag var tvungen, han frågade förståss varför och jag nämnde inga namn men jag förklarade att jag fortfarande hade känslor för en annan kille. Jag kan inte sluta tänka på den andra killen så jag var tvungen att ta en paus med David nu, han behöver verkligen inte vänta på mig om det är så det låter. Jag var tvungen att vara ärlig och jag ger mig själv en guld medalj nu ärligt talat just för att jag vågade berätta (den bittra?) sanningen för honom, bara för månader sedan skulle jag aldrig kunna vara så "elak", det är inte elakt men jag känner mig elak. Fel tidpunkt att berätta för David nu också eftersom han har sorg i sitt liv just nu men jag var tvungen, jag kände mig vebrkligen tvungen. Så tyvärr går det inte längre än så här med David, i alla fall inte just nu! David kommer alltid finnas i mitt hjärta, det kan jag garantera för så mycket glädje han gett mig på så här kort tid går inte att jämföra med någon annan faktiskt men det räckte tyvärr inte och det har ju ingenting med David att göra som han också trodde, han började ifrågasätta vad han gjort för fel och varför han inte kunde vara den speciella killen i mitt liv. Han hade varit det absolut om inte den här (JÄVLA) Emil fanns i mitt liv. Jag kan ärligt säga att jag älskar Emil och jag är otroligt kär i honom faktiskt, tyvärr. Kärleken är ingen lätt grej att handskas med, när ska det här gå över egentligen? När ska jag lyckas glömma Emil och gå vidare med mitt liv utan honom, tillsammans med någon annan?! Jag förstår ingenting. Emil blev nästan sur på mig igår också när jag skickade iväg ett sms till honom och frågade ifall han vill komma till mig när jag är hemma, han var otroligt kort i sina svar under vårat smsande. Det började med lite sex-sms om man säger så men det slutade med att han blev nästan arg på mig för att jag tydligen bara vill vara med honom när jag är kåt och vill knulla. Vad är det för skit snack? Jag hade absolut mer än gärna umgåts med honom utan att sex men fallet är inte så och det kommer aldrig bli så, visst vi kan sitta och prata men det slutar alltid med sex hur som helst! Så varför blev han sur på mig?! Det är ju han som har flickvän och ligger med mig på sidan om, jag är singel och vill ha han på alla sätt och vis. Om han bara visste...

Jag älskar dig Emil.
Förlåt David, jag vill mer än allt annat glömma Emil, komma över han och leva med dig.

JAG KÄNNER MIG OTROLIGT ELAK, JAG KÄNNER MIG SOM EN SVIKARE.
Så nu till alla som dissar en kille/tjej. Nu förstår jag att det inte är lätt för er heller, det här är första gången jag verkligen får ont för att dissa någon.

David, du finns i mina tankar. Förlåt räcker inte, förlåt hjälper inte.
Just i denna stund skickade David ett sms till mig som lyder: Jag förstår inte att vi aldrig mer ska ses, är ju inte mitt fel att jag inte kunnat umgås på ett tag, är det därför de blev så hära nu? Förlåt om jag gjort nått fel.. jag menade aldrig det, jag vill ha dej och jag hade hoppats på att du ville ha mej lika mkt. Jag har tyckt om att dejta dej o umgås me dej för du gjorde mej glad o jag hoppas att jag gjort dej glad.. förlåt för att jag lyckats förstöra det här.. hoppas du får den killen du är kär i, det förtjänar du.. Förlåt igen.

Han förstår inte att vi aldrig mer ska ses? Klart vi ska ses, det är allt jag säger. Så fort han är redo, jag vill inte förlora honom.
Han verkar heller inte ha förstått att det har ingenting med att göra att vi inte setts. Det är bara mina dumma känslor för Emil som satt stopp på det här.
Och han ber om förlåtelse om han gjort någonting fel, han har ju absolut inte gjort någonting fel emot mig. Aldrig någonsin.
Jag ville ha honom hela tiden tills jag kom fram till att mina känslor för Emil är alldeles för starka, jag känner att det vore mer elakt av mig att fortsätta med David och samtidigt tänka på Emil och mest troligt tyvärr jämföra dom två, det om något vore riktigt elakt.
Jag tyckte ju jätte mycket om att dejta David men det verkar han inte heller ha förstått och han behöver inte hoppas på att han gjort mig glad för det har han verkligen lyckats jätte bra med.
Han ber om förlåtelse än en gång för att han förstört det här? Han har verkligen inte förstått det här, det är ju rättare sagt jag som förstört det här och inte han.
Han hoppas jag får killen jag är kär i? Jag kommer aldrig få Emil till min pojkvän och det vet jag och det hade David också förstått om han visste hela historien bakom detta.
Och han avslutar med ett förlåt. Det gör så ont i mig, ingen kan ana.

Nu ska jag slå mig till ro och fortsätta tanka på David och Emil och må dåligt. Vad har jag annat för val?
Någon som kan komma med råd? Hur kommer man över en kille som Emil? Ni bör i alla förstå hur mycket han betyder för mig, hur mycket jag älskar honom och hur kär jag i. Jag behöver alla råd jag kan få, visst det kan ju vara så att inget råd fungerar alls men tänk OM något råd verkligen kan hjälpa mig en bit på vägen. Kanske någon har precis samma problem som mig?

Jag mår dåligt nu, jag mår verkligen jätte dåligt för att ha sårat David nu. Men som sagt, jag är mycket stolt över mig själv som vågade. Det skulle jag annars aldrig vågat. Nu ska jag avrunda och gå.. uppdateringar kommer inom kort antar jag! Som sagt: Kommentera om någon känner ungefär likadant för någon eller om ni har goda råd för det kan jag verkligen behöva just i detta nuet och här framåt, det här blir en jobbig tid. Tack på förhand!